minuterna känns som timmar..

Älskling, var e du? jag har inte sovit inatt för  jag har varit livrädd av oro,
vem är du hoss?

Jag önskar att jag åtminstonde fick höra din röst....men att tänka på den nu får mig bara att bli tårögd.

Hatar verkligen att bråka med dig på det här viset, det är då jag faktiskt inser hur små och obetydiga alla småsaker är som jag brukar gnälla om ibland. :(
Jag har säkert ringt hem till dig ett tusental gånger...bara för att ha frågat ifall någon där hemma har pratat med dig...
fan. 
Den här gången va det inte jag som klantade mig, allt är ett enda stort missförstånd eller vad man ska kalla det.


Jag älskar dig, och jag vet att du läser här...snälla hör av dig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0